Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Vår hjälte gör en ny kryssning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 222 -
- Hör nu, kamrat, sade han, om ett par minuter
torna vi mot klipporna. Jag måste stanna vid
rodret, ty ju högre båten kan komma upp, desto bättre,
men skulle vi icke få se varandra mera, så farväl och
Gud välsigne er!
- Gascon, svarade Jack, ni är sårad, men icke
jag, er skuldra är styv, ni kan knappt röra ena
armen. Jag kan lika så gärna styra upp mot
klipporna som ni. Gå därför för ut, det passar er bättre.
Dessa, fortsatte han och tog pistolerna, som han
stack i bältet, vill jag dock icke skilja mig vid; de
ha gjort oss en god tjänst. Låt mig nu få rodret,
Gascon.
- Nej, Easy.
- Jo, svarade Jack med myndig ton, och vad
mera är, ni måste lyda, Gascon. Jag har krafter,
om jag också saknar insikter, och kan åtminstone
styra mot’stranden. Giv mig rodret, säger jag! Nå,
om ni icke vill med godo, så tager jag det väl med
våld.
Easy vred rorkulten ur Gascons hand.
- Håll nu god utkik för ut och varsko, huru
jag skall styra, sade Jack.
Vad än Gascon tyckte om Jacks beteende, fann
han likväl strax, att han kunde göra mera nu, än
om han stannat vid rodret. Han riktade sålunda
sina blickar mot klipporna, som i ena ögonblicket
betäcktes av de upprörda vågorna och i nästa
liknade ett mäktigt vattenfall, då de störtade tillbaka.
Rätt för ut såg han en klyfta och trodde, att, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
