Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Vår hjälte gör en ny kryssning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 224 -
upp; men han visste, att livet berodde på, att han
kunde hålla sig fast i rån, fastän han var helt och
hållet under vatten. Då vågen störtade tillbaka, fick
han fotfäste på klippan och kröp nu, städse hållande
sig fast vid rån, så långt fram, att den icke kunde
vräka honom över ända. Han uppnådde klippan,
och då han klättrade uppför densamma, såg han
Gascon stående ovanför med handen utsträckt till
hans hjälp.
– Äntligen, sade Jack, skakande vattnet av sig,
äro vi i land; något dylikt hade jag aldrig tänkt
mig. Böljorna störtade tillbaka med en sådan
våldsamhet, att jag blev alldeles rådbråkad. Det var
ändå lyckligt, att ni satt i fören, Ned, med er sårade
axel. Nu, då allt är överståndet kan ni inse, att
jag hade rätt, och därför vill jag bedja om förlåtelse
för mitt hårdhänta beteende.
- Bed rnig icke om förlåtelse, Jack, därför, att
ni räddat mitt liv, svarade Gascon, skälvande av
köld. Ingen annan än ni kunde tänka på något
sådant i ett dylikt ögonblick.
- Jag kan undras, om ammunitionen är torr,
sade Jack; jag lade den i min hatt.
- Han avtog hatten och fann, att patronerna voro
oskadda.
- Vad skola vi nu göra, Ned?
- Det vet jag knappast själv.
- Låtom oss då gå, ty jag är halvdöd.
De båda ynglingarna anträdde därefter sin
vandring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
