Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. En räddningsbragd som orsakar mycket ont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 390 -
30. EN RÄDDNINGSBRAGD SOM ORSAKAR
MYCKET ONT.
fter tre veckors seglats kom Aurora med sin pris
på släp till Malta. De sårade fördes till
sjukhuset, och den tappre chefen på den ryska
fregatten hade, liksom prästen Hawkins, redan börjat repa
sig från sina sår.
Jack, som ofta besökte mr Hawkins, hade nog
att göra med att trösta honom. Han utbröt jämt
i veklagan över sig själv:
-. Ack, sade han, anden är villig, men köttet
är svagt! Att jag, en Guds tjänare, som man kallar
mig, som bort vara nere hos de sårade och tillviska
dem tröst, skulle gå upp på däck och deltaga i ett
sådant slaktande! Men köttet var för svagt. Vad
skall det väl bliva av mig?
Jack försökte trösta honom genom att framhålla,
huru som icke blott präster, utan till och med
biskopar i forna tider gått ut i striden, men länge var
man osäker om mr Hawkins’ tillfrisknande blott för
hans starka sinnesrörelses skull. Då han kunde gå
uppe, förde Jack honom in till den ryske chefen, som
också lämnat sängen.
- Det gläder mig att få omfamna en så tapper
officer, sade ryssen, igenkännande sin motståndare,
och slog sina armar om prästen sarnt kysste honom.
Vilken rang innehar ni? fortfor han, vändande sig
till Jack, som helt kort svarade» att det var
skeppsprästen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
