Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. En belägring, där de belägrade stiga allt högre för varje nederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 410 -
min käre Easy, och er, Gascon, en så gräslig död;
men vad skola vi göra?
- Jag vet det ej, svarade Jack, så vida vi ej
kunna få ett tåg hit upp.
- Är ni säker på, massa Easy, att alla
galersla-varna därnäre äro borta? frågade Mesty.
- Ja, svarade Jack, se själv; några av dem äro
fängslade och bevakas av soldaterna.
- Då är dat på tidän, massa, att vi gå.
- Men huru, Mesty?
- Kom och hjälp mig, massa Easy; dat bräde
där - vinden var nämligen belagd med bräder -
är löst, kommen hit alle man och hjälpen till.
De kommo, och med förenade krafter lyckades
de att uppriva brädet.
- No vi alla slå som tosan och stöta näd gipset,
sade Mesty och började arbeta.
Snart hade de gjort ett hål ned till ett rum
inunder, vari ej var eld, samt upprivet ytterligare några
bräder; Mesty gjorde fast stegen, och de gingo nu
alla ned och ut genom dörren, till stor förvåning för
soldaternas anförare; de, som sårats av stenarna,
hade återvunnit så mycket krafter, att de blott behövde
obetydlig hjälp.
Soldaterna jublade, då de sågo dem komma,
bärande damerna, och anföraren, som var särdeles god
vän med don Filippo, kastade sig i dennes armar.
Mesty granskade mycket noga fångarna, men don
Silvio var ej bland dem; dock kunde han måhända
vara bland de döda, vilka ännu kvarlågo i huset»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
