Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Vår hjälte nära att förgiftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 418 -
chefen och mr Daly voro utanför kasärnporten,
började vår hjälte:
- Hör på, Ned, samvetet slår mig, och hade det
icke varit för att ej förråda dem, som velat bevisa
oss en tjänst, så hade jag, då den hederlige
kommendörkapten Wilson syntes så nedslagen och
bedrövad över vår olycka, säkert sprungit upp och
uppenbarat för honom hela bedrägeriet för att lätta
hans hjärta.
- Detsamma säger jag, Jack, men gjord sak står
ej att ändra. Vi måste fortsätta bedrägeriet för
deras skull, som för att hjälpa oss fört honom bakom
ljuset.
- Jag tror ej, Ned, att vi skulle funnit en enda
engelsk läkare, som samtyckt till ett sådant
bedrägeri.
- Nej, det är säkert; men bedrägeriet skadar
icke någon.
- Jag gitter ej diskutera saken, men jag ångrar
den roll jag spelat, och vore det ogjort, skulle intet
förmå mig att göra om det.
- Icke en gång . . . > Jag vill icke nämna
hennes namn här i kasärnen.
- Låtom oss ej tala mera därom, utan blott
tacka dessa gentlemän för deras godhet.
- Vi måste fortsätta maskeraden, till dess
Aurora gått till segels.
- Ännu längre, sade Jack; vi få ej låta historien
spridas här i landet. Vi få icke tillfriskna för snart,
utan småningom bliva bättre. Jag har en plan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
