Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. Jack förlorar sin fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 470 -
- Varför låter ni ej göra sängen bredare, mr
Oxbelly?
- Det har jag föreslagit, sir, men min hustru
påstår, att sängen är bred nog, om jag blott ville ligga
stilla, när jag sover. Hon är omöjlig att övertyga.
Men nu kan hon ha den ensam för sig själv. Förra
natten var den första, som jag sovit gott, ända sedan
jag lämnade Boadicea.
- Boadicea?
- Ja, jag var andre löjtnant på den i tre år.
- Det lär vara en vacker fregatt, har jag hört
sägas.
- Tvärtom; jag har aldrig sett en så trång skuta.
Jag kunde knappast komma in genom dörren till min
hytt, mr Easy, och dock kan ni själv se, att jag icke
är tjock.
- Store Gud, tänkte Jack, är det väl möjligt, att
denne människa icke vet, att han är onaturligt fet!
Och likväl var detta fallet. Mr Oxbelly
inbillade sig, att han blott hade någorlunda gott hull,
fastän han säkert icke på flera år kunnat se sina knän.
Det var endast hans fetma, som man hade att
anmärka mot honom; i inga andra avseenden kunde
något läggas honom till last. De fartygschefer, under
vilka han tjänat, hade alltid vetat att ställa så, att
han snart blivit förflyttad till ett annat fartyg,
varför mr Oxbelly slutligen gick upp i amiralitetet och
hörde efter, om man hade något att anmärka mot
honom. Förste lorden såg genast hur det var fatt,
och strök ett tjockt streck över hans namn, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
