Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Utsatt i en sjunkande båt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Erik, är detta ditt sista ord? Vill du själf
tillintetgöra hvarje möjlighet till din räddning?
— Till röfvare eller till kamrat med röfvare duger
jag icke, kapten, och ni handlar endast klokt, om ni
skiljer er från mig! — svarade Erik i fast ton. — Jag
hatar ert yrke!
— Så gif mig ingen skuld! — sade Bamford kallt,
stod ett ögonblick stilla, skarpt seende gossen i ögat,
och fortfor:
Hade jag fått denna förklaring af dig för några
timmar sedan, så skulle jag ha låtit dig drifva i väg
med engelsmännen; det är verkligen skada, att det ej
blef så. Men jag kan ju skicka dig efter dem, —
tillade han efter en kort paus. — De kunna passa
bättre för dig.
— Men här på öppna hafvet vill ni väl ej sätta
ut mig nu, när vi äro så nära öarna?
— Tig pojke! — befallde honom Bamford. — Din
önskan skall uppfyllas. Heinz, gör jullen klar. Erik
vill icke längre stanna hos oss.
— Jullen, kapten, som kommer att vräkas omkull
af första vindstöt? — sade Erik förskräckt. — Det vore
ett andra mordförsök mot er skyddsling!
— Menar du det, min gosse? — svarade
Bamford. — Nå, var icke ängslig! Du får den enda åra,
som vi ha öfver, några liter friskt vatten, några
kilogram hårdt bröd, och som krydda på din
förlustelseresa ett stort stycke salt fläsk. Du kommer att ha
det utmärkt! Du kan åter uppsöka den amerikanske
kryssaren eller också finner du en annan, som du då
kan berätta de mest hårresande historier om mig, och
är...
— Kapten, jullen är så läck, att den icke ens bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
