Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höll det framför sig och smuttade derefter ett
par gånger, tömde det derpå och smackade . . .
”Hva va dä? .. . Smack... smack! Ja’ menar, dä
va brännevin. Då ska ja’, minsann, ta mej en sup,
dä ä då säkert.”
”Dä der ha vi nu hört så ofta, att dä vure
bra, om en kunn’e slippa å höra’t”, inföll Erik
surt, medan de andre som vanligt drogo på
munnen. ”Sup du lagom, för om ett par timmar ä
vi framme, å då ska du ut å dra länken.” [1]
”Hva pratar du för någet? Ska ja’ dä? Hå,
då ä dä så godt, att ja’ tar mej ett par
styrktårar till. Ja’ har fått en i dä ena ben’t — för se,
den förste, som ja’ inte visste hva dä va för
någet, den räknar ja’ inte. Nu ska ja’ ha en i dä
andra. Skål på dej, Erik! Dä ä du, som får
bestå’t å då ä dä inte för mycke’, att ja’ skålar mä
dej. Eh, eh... Nu ska ja’ ha en i hvar armen.
Dä’ behöfs för dä styfva arbe’t, som du ämnar
mej i natt... Skål på er, som hjelpte mej till
potätera nyss. I ska väl supa mej till, vet ja’,
fast Erik, den snålingen, inte näns . .. Asch, asch!
Den gjorde godt. Ja’ ska ta’ upp flundra mä
tummen å ”pekfing’ert”, dä ska ja’ — så stark
ble ja’ å den supen å nu får ja’ lof ta’ en till,
så ja’ blir lika stark i den andre armen...
Sticker du inte upp hufv’et der igen, din flottmåns!
Skål på dej! Hadde du inte vuret, så hadde ja’
inte ble’tt förtretader, å hadde ja’ inte ble’tt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
