Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Der gjorde Lisa oss ett bra tag”, sade Pelle*
rysande efter det kalla badet.
”Gu’ vet... dä gör bara pina’ länger; dä
hade vuret så goat å få gå till botten mä ensy
men, gu’nås, så länge lifhanken hänger i, håller
en sej nog fast”, mente kamraten.
”Säj inte dä; än kan vi komma i land, fast
dä ser illa ut.”
”Ja, å dä mä beske’ ändå.”
Här tystnade de. Blott då och då hördes
ett par korta: ”hur ä dä mä dej? Står du ut,
tror du?” besvarade med ett par enstafviga: ”Bra
nog eller. . . Gu’ vet.” Timme efter timme
förgick på detta sätt. Under de första timmarne
var det becksvart omkring dem, men strax efter
midnatt, började det att klarna upp och en
gnistrande stjernhimmel utbredde sig öfver dem. En
känsla af hopp tändes åter inom dem, de visste
ej hvarför, men modigare kände de sig
emellertid. Detta var isynnerhet fallet med Pelle, och
då en klar stjerna slutligen blef synlig i öster,
utbrast han gladt: ”ser du stjerna’ der borte, ho
som ä klarare än di andre, nu har vi inte mer
än en timme, till dä börjar dagas.”
”Ja, dä ä god t å väl, men ja’ ä rädd, det
ja’ allri’ får se sola gå upp ... Ja’ känner mej så
matter... Ja? känner ända, som om fingra ville
domna... så att ja’ inte kan hålla tag i trossen.”
”Försök å stö’ dej emot mej.”
”För att du mä skulle bli uttröttader?. ..
Åh nej!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
