Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, men kasta liit en ände, som ja1 får göra
fast vid båten, så att han får följa mä!”
”Ä du galen? Dä har vi inge tid mä.!5
”Var barmhertiga. Hva ska ja i land, om
ja’ inte får ta båten mä?”
”Inte har vi ti’ å släpa på dä ruttna
skräl-let. Slå trossen, om lifvet på dej å låt båten
fara, hör du.”
Pelle besinnade sig ett grand; kastade ett
■öga på scheytern och släpte trossändan samt blef
sittande.
”Tomsing! Ä du frå’ vettet?” hördes det från
segelbåten, ”men du får sjelf ha’t. Dra in
trossen!” och i nästa ögonblick hade kosterbåten
åter satt till alla segel och aflägsnade sig.
Pelle såg dystert på den bortseglande båten,
men i det nästa fLögo ögonen åter mot
scheytern; denne var sista halmstrået, och vid detta
hängde han sig: det var äfven detta som låtit
honom kasta trossen ifrån sig; ”kanske di andre
tar båten i släp?” tänkte han hastigt, och det
var detta, som stålsatte sinnet; annars hade han
nog lydt lifsinstinkten och följt med kosterbåten.
Häri hade han ej bedragit sig, ty nu såg han
scheytern hålla rätt ned på sig. Han samlade
således sina sista krafter och höll sig qvar. En
kort stund senare hade äfven orustbåten — ty det
var en sådan — hunnit fram.
”Hvarför tog inte kosterbåten upp dej ?”
ropade man från denne.
”Di ville inte ta’ båten mä. .. Hva skaja*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
