Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
—, som varit med vid Dybböl. Han var förresten
morbror till doktorinnan Tiselius. Vidare grevarna Gustaf
Snoilsky, som vid sidan av sin militärtjänst varit
hovmarskalk hos prins August och slutade som landshövding i
Göteborg, och Oscar Frölich, fransmannen marquis Le
Muliers, artillerikaptenen Carl G. Hjärne, löjtnant H.
A. von Kock och dragonlöjtnant Gustaf Löwenhielm.
Alla beridna och med ordonnanser, så det blev ganska
livligt och en rolig omväxling. Det var även
inkvarteringar på Claestorp och Beckershof. Alla tre bröderna
hade begärt Gustaf Bråkenhielm, som de visste skulle
vara med och som alla tyckte lika mycket om, men
som han ej kunde tredela sig, fick förstfödslorätten fälla
utslaget och han bodde på Claestorp.
Den ståtlige Gustaf Bråkenhielm hade tillhört Carl
XV :s närmaste vänkrets och var jämte sin hustru
närvarande vid hans dödsläger. Innan han blev
ordonnansofficer hos kungen, hade han efter genomgången
kurs i Saumur gått i fransk tjänst och kämpat i Algier
under Mac Mahon och i Mexico under Bazaine. Ett
litet rökelsekar, som han räddat vid stormningen av
Chapultepec och som han förärade min far, har
stannat i min ägo. Som minne av honom fick jag sedan av
hans änka ett vackert slipat glas med
Törnflycht-Lewenhauptvapen.
Farbror Claes tog min bror och Erik Eckermann med
sig på sin ölandsjakt. När de hemkommo var Claes
kornblå på hela högra axeln efter alla rekyler. Han
hade mycket att berätta om hjortarna vid Ottenby,
hararna på Alvaret och fågellivet på Karlsöarna. På
det senare tog jag en fredlig och oblodig titt anno 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
