Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalstugan vid Mora station.
Moras historia går till
hednahös, och Tingsnäs,
den udde, som vid Norets
by skiljer österdaläfven
från Siljan, har varit tings?
plats. Där liksom på andra
platser i trakten har man
gjort fornfynd. Namnet
Mora kommer af »mor»,
hvilket betecknar ett före?
trädesvis af granskog be?
vuxet sankt lågland. Af
ålder har ock Mora kyrk?
by eller det nuv. Mora?
strand varit Österdalarnes hufvudpunkt. Mora socken har för öfrigt
alltid åtnjutit stort anseende inom Dalarne, och sällan har någon fråga
af allmän vikt varit å bane utan att de nedre socknarne inhämtat
Moramännens tankar. Detta förtroende har haft sin grund icke endast
i Morafolkets karaktär utan äfven i den omständigheten, att denna
socken i farans stund kunde uppställa ett talrikare landtvärn än någon
annan inom Siljansdalen.
Märkas bör dock, att Mora
socken fordom omfattade
äfven Sollerön, Venjan, Älf?
dalen, Malung och Lima.
Moras liksom Rättviks
största minne är förenadt
med Gustaf Vasas historia.
I samband med Vasastenen
vid Rättviks kyrka har i det
föregående en kort öfver?
sikt lämnats öfver Gustafs
färder i Dalarne 1520. I
Mora talade han vid jul?
tiden detta år från klock?
gropsbacken till allmogen,
och i Utmeland räddades
han af den rådiga Margit,
till hvilka händelser vi
nedan återkomma.
Men Moras historia har
ock sina mörka blad. Så?
lunda kan erinras om
Kyrkan och klockstapeln i Mora.
upprorsrörelserna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
