Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen levande ro på sig, och bara brunare och
magrare blir de, allt vad sommaren lider. Det går
an, så länge min egen fröken inte skall ut på en
sån därn turné, di kallar.
Cecilia satt också mycket riktigt fastlåst vid
skrivbordet, medan hon skötte hela den väldiga
brevväxling, som uppstod vid ordnandet av alla
turnéerna, besvarade brev och förfrågningar från
alla håll, än från rösträttsföreningar, än från
valmansföreningar och riksdagsmannakandidater,
än från enkla lantmän, som »broderligen» anhöllo
att få någon, som kunde tala rösträtt i deras
kommun, »och skulle hon vara något insatt i det
politiska, så vore det ju så mycket bättre, om hon även
vidrörde den nuvarande situationen».
Kamraterna föreslogo ofta, att hon skulle söka
litet omväxling i arbetet genom att ge sig ut på
en turné, men hon vägrade alltid under
förevändning, att hon inte hade lust att sätta någon in i
hela den stora apparat, som hon nu behärskade.
Sanningen var, att hon trivdes med sin del av
arbetet, som gav föga ära, om det varit det hon
strävat efter, men som var jämnt, regelbundet och
krävande. Hon tyckte om sin arbetsplats vid
fönstret med den stora skärgårdsfuran tätt utanför
och bruset från sjön, som brukade tystna om
kvällarna, när den sista solstrimman flytt ur rummet.
Kvällens promenad och samspråk, nattens
dyrtbetalda vila var allt vad hon tyckte sig behöva av
vederkvickelse. Vem var hon, att hon skulle kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
