Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag läste det mycket långsamt, allt under det jag
beslöt att bo, där jag först blivit bjuden, ehuru
jag tyckte, att det var en aning förargligt, man
är väl inte mer än människa.
— Kära fröken, sade jag till min värdinna,
baronen ber mig att bo på slottet, kan jag skicka
bud med betjänten, eler tror ni att jag måste
skriva och tala om att jag redan är bjuden till er?
Naturligtvis kunde hon inte svara på min fråga,
utan började fråga ut mig: kände jag baronen, hur
hade det gått till, och kors i alla dar, och så
vidare.
— Fröken skall få veta precis, när vi kommer
hem till fröken, svarade jag, men säg först hur jag
skall göra.
— Hem till mig, sade hon då, vad tänker ni på,
när baron bjuder er till slottet? Baronen kan ju
göra allt för oss eller förinta oss, alldeles efter
behag, det tycks ni inte alls ha klart för er. Tänk
vad det skall göra för vår rättvisa sak här i orten,
när det blir bekant, att talarinnan på FKPR:s möte
bott på slottet!
Länsmansfrun och fotografflickan sade
detsamma, jag nekade mig inte att låta dem övertala
mig, men sen for jag bort till slottet med baronens
bil, i det för en demokrat synnerligen angenäma
medvetandet, att jag begagnade det aristokratiska
fortskaffningsmedlet för folkets fromma. Eller med
andra ord, jag var naturligtvis mycket upplivad och
mycket nyfiken och en aning smickrad. Jag visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
