Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss föreslår dig, och jag förmodar, att det
kommer att gå av sig själv.
Men det gjorde det inte.
Samma afton sammanträdde styrelsen hos Ester
Henning, som tillkännagav, att frågan om
besättande av den lediga platsen inte behövde bereda
några svårigheter, Cecilia Bech hade redan lovat
att gå in i styrelsen.
— Det var ju förträffligt, sade Jane Horneman
och Kerstin Vallmark av uppriktigt hjärta, och de
tycktes uttrycka den allmänna uppfattningen bland
styrelsen. Så mycket mera oväntat föreföll det,
då man plötsligt hörde fröken Adrian: —
Ordförande, det får inte ske.
Förvånade ansikten vändes mot fröken Adrian,
som mötte alla indignerade miner med ett
olycksbådande lugn.
— Det är föreningens sak att välja sin styrelse,
som fröken kanske minns, svarade Ester Henning
minst lika lugnt.
— Men jag opponerar mig, upprepade fröken
Adrian, som om saken därmed varit utagerad.
Hon såg ut som om hon trodde, att hon höll
kollegium och satte sedebetygen.
— Varför då? frågade Kerstin, som inte märkt
Ester Hennings varnande blinkning.
— Jag hade trott, att mitt ord skulle vara nog
för att förhindra ett beklagligt missgrepp. När jag
sätter mig emot fröken Bechs inval, så har jag
mina skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>