Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kerstin rusade ögonblickligen ut och fick fatt i
fröken Adrian i tamburen. Innan den förbluffade
gamla damen hade hunnit värja sig, fick hon henne
in i det tomma mottagningsrummet.
— Nu, fröken Adrian, sade hon bestämt, som
om den myndiga skolfröken aldrig varit van vid
annan behandling, nu kommer ni inte ut, förrän ni
visat klara papper med avseende på fröken Bech.
— Det ville jag helst slippa, svarade fröken
Adrian, men ovanligt spakt, ty hon önskade ju
ingenting högre än att få berätta vad hon visste.
— Nå, sitt här då och berätta, bry er inte om
grannlagenhetsskäl, när jag direkt ber er.
— Jag tar himmeln till vittne på att jag blivit
tvingad — — —!
— Ja, gör det, den är ett tystlåtet vittne, skynda
er nu.
— Jag hade tänkt, att det var meningen att
rösträttsrörelsen skulle ledas av oförvitliga kvinnor,
började fröken Adrian.
— En ny upplysning alltså: Cecilia Bech är
inte en oförvitlig kvinna. Det är utmärkt, snart
har vi hela sanningen.
— Jag kallar inte den oförvitlig, som har levat
i hemlighet tillsammans med en man.
Kerstin bleknade litet: detta hade hon inte väntat.
— Jag har fått höra det helt nyligen, sade fröken
Adrian, som mycket väl märkte, att hon imponerat.
Det var annars under hennes seminarietid, kan
man tänka sig, då hon åtnjöt kostnadsfri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
