Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erfarenhetens röst, skaldestycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sänk då en stoisk blick på det du var
Och bjud förnuftet följa dig på banan;
I trots af lidelsen blir minnet qvar
Och smärtan strider med den ljufva vanan.
Inbillningen, som vägen blomsterströr,
Drar ock en gräns der våra nöjen sluta:
Det är ej njutningen som lyckliggör,
Men det är vissheten att kunna njuta.
Och skingras denna visshet, dygdens stöd,
Af årens nötning eller känslans trånad,
Skall sjelfva styrkans ålder vara död:
Naturens bild uti sin vintermånad.
Nej sök att vara, ej att blifva säll,
Välj lifvets nöjen inom dina dalar;
Det lugn du saknar i ditt eget tjäll
Ej möter dig i slottens marmorsalar.
Den änglabild, som, under qvinlig hamn
Af tanken sedd, ger lif åt dina dygder,
Ur modens verld ej dansar i din famn
Om hon förgäfves söks i dina bygder.
Och ryktets ära, ljuf för ditt begär,
Som i den brända öknen aftonvinden,
Ej läker såret som ditt bröst förtär,
Ej återkallar hälsans färg på kinden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
