Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idealen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af lyckan gäckad han förglömdes,
Hans kunskapstörst blef aldrig släckt,
Och hvarje ljusnad sanning gömdes
Utaf de moln som tviflet väckt.
Jag såg af smickret sammanvriden
Den krans, som dygden fordom vann;
Ack! med den muntra ungdomstiden
Den ljufva kärleken försvann;
Och mörker lifvets bana höljde,
Och öfvergifven syntes den;
Knappt kring det hopp, som vandrarn följde,
En dunkel strimma lyste änn.
Af hela denna sköna skara
Hvem dröjde för att trösta mig?
Hvem bistår mig i hvarje fara,
Och jemnar lifvets tistelstig?
Du! Du, som våra bördor delar,
Du vänskap! milda ljufva band,
Som smärtans sår med ömhet helar
Och tidigt fattade min hand.
Och Du, som samma känslor väcker,
Mitt slägtes ära, verksamhet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
