Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
yet sätta änvu en storhet till konstens träd, eller
deras verksamhet är ingen!
I den musikaliska verlden har vår tid tvenne
Pianol’s furstar, hvilka således fylla sin plats, det är
”Thalberg och Liszt.
Som ett elektriskt slag lopp det genom salen,
då Liszt inträdde; de flesta damer reste sig, det var
som om en solglans öfverstrålat hyarje ansigte, som
om alla ögon mottogo en kär, älskad vän! — Jag
stod ganska nära konstnären; han är en mager, ung
man; ett långt, mörkt hår hängde kring det bleka
ansigtet; han helsade och satte sig till fortepiano’t.
Hela Liszt yttre väsen och rörlighet utvisa genast
en al dessa personligheter, som genom deras egen-
domlighet fängslar uppmärksamheten; guddomshan-
den har påtryckt dem en egen slämpel, som gör
dem igenkännliga bland tusende. Såsom Liszt satt
der framför fortepiano’t gjorde det första intrycket
på mig al bans personlighet, detta uttryck af starka
lidelser i hans bleka ansigte, att ban förekom mig
såsom en demon, som vore fastnaglad vid det in-
strument, hvarifrån tonerna utströmmade; de tycktes
komma från hans blod, från hans tankar: han var en
demon, den der skulle spela sin själ fri; han var på
torturen, blodet flöt och nerverna darrade. Men
alltsom han spelade, försvann det demoniska; jag
såg det bleka ansigtet få ett ädlare och skönare ut-
tryck, den guddomliga själen. lyste ur hans ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
