Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"2
åter min skottska visa, och betraktade den mig
omgifvande naturen; denna och sången lefde oförän-
drade. Jag tänkte på min Skottska vän, som nu
kanhända är familjefader och möjligen i detta ögon-
blick satt i sin mjuka ländstol och sof efter en god
måltid, drömde tilläfventyrs om ett och annat, som
han hade upplefvat, drömde möjligen om detta
ställe och såg i drömmen staden, floden och ber-
gen likaså lefvande som jag såg dem, ty själen
minnes att sjelf måla de minsta småsaker, drömde,
att jag sjöng den Skottska visan för honom på det-
ta ställe, och han vaknade, såg upp och sade: "det
hade jag aldeles: glömt; hur man dock kan dröm-
mal” och så var just drömmen en ren verklighet,
ty jag stod åter vid grafven och sjöng den Skott-
ska melodien.
De blanka messingskulorna på de höga kyrk-
tornen nere i staden blänkte i aftonsolen; jag
gick dit ned, hofkyrkan stod öppen, som bruket
är i katholska länderna. Ljuset log fridfullt genom
de stora rutorna. Från ingången upp till choret
stå kolossala metall-statyer af tyska kejsare och
kejsarinnor, visserligen alla gjutna på samma tid
och af samma mästare, men oaktadt de näppeli-
gen höra till konstverk, gifva de kyrkan en egen-
domlig prägel, hvilken vi likna vid en uppslagen
sago-bok, som förtäljer om medeltiden. Sjelfva
det hvita monumentet i gången till venster passar
väl, om icke som en ’del af taflan, dock som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
