Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
just vid spetsen af ett berg, och det tycktes, lik-
som vore det en fyr deruppe. Hjulspåret gick nära in-
till den djupa, svindlande afgrunden; det var ingen
stängsel för den, intet, utom här och der en kraft-
full gran, som med sina långa rötter böll sig fast
i stalpet; i månljuset såg det bottenlöst ut der-
nere. Hvilken stillhet; man börde blott ljudet af
en bäcks brusande! Icke en vandrare mötte vi, icke
en fogel flög oss förbi, och snart blef det så kallt,
att det frös isblommor på vagnsfönstren, och vi sågo
blott månens strålar, hvilka bröto sig mot blommor-
na. Vi höllo stilla i Steinach, der vi i värdshuset
trängdes kring en kakelugn med messingskulor och
vederqvicktes med en tarflig måltid, medan kusken
fyllde vagnen med hö, så att vi skulle kunna hålla
fötterna varma. Det låg icke mycket snö häruppe,
men bittert kallt var det. Vid pass klockan toll
passerade vi Brenner, den högsta punkten , och o-
aktadt kölden var densamma, kände vi mindre till
den, då vi sutto med fötterna i det varma höet och
med tankarna i det varma Italien, som vi nu ilade
ned emot. De tillfrusna fönsterrutorna begynte att
upptina, solen rann upp, granvegetationen blef allt-
mer yppig, snön obetydligare; ”det går emot Italien ,"
sade vi, och dock frös postiljonen utanpå, så att
kinder och näsa hade samma färg som morgonsky-
arna.
Vägen följer beständigt den brusande floden,
de omgifvande fjellen äro icke höga, men hafva ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
