Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
de varelse rörde sig i den stora gamla staden; det
var som allt vore förtrolladt... Vi höllo på en liten
plats; midt på den stod en murad pelare, hvars
öfversta del utgjorde ett slags lanterna, en lampa
flammade’ derinne’; ”det eviga ljuset” kallas detta
slags altar, natt och dag hålles lampan tänd.
Lågan syntes i det starka månljuset som en
rödlett punkt, en målad låga, En qvinna, insvept
i en trasig mantel satt och sof vid den, hon luta-
de sitt hufvud mot den kalla pelarens murväggar,
ett sofvande barn låg på knäet, med sitt hufvud i
hennes sköte, Jag stod länge och betraktade den-
va grupp; den lilles hand låg till hälften öppen på
modrens knä, jag lade ganska sagta en skilling i
barnets hand, barnet öppnade ögonen, såg på mig,
men slöt dem ögonblickligen återigen. Hvad dröm-
de det väl nu? — jag visste, när det vaknade, hade
månljuset lagt silfver i dess händer.
Vid solsken såg jag Bologna, som ligger mel-
lan yppiga vinfält tätt under Apeninerna, de dana
ett grönt gärde, der hvarje ranka är en wingård
och hvarje blomma är en villa, eller en kyrka.
Solen spelar en stor rol i denna nejd, stads-
boarne finna dock ej något behag deri, derföre är
allt beräknadt på, att gifva skugga, alla husen haf-
va svala hvälfda gångar, men: öfver vinfältet strålar
solen och mognar den saftfulla drufvan, ja med sjelt-
va stenarne slutar den förbund. Det är häri trak-
ten, på berget Paderno, som den så kallade ”bon-
LE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
