Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
39
Vi. er eet folk, vi kaldes Skandinaver!”
Då jag 1833 var i Rom, firade de tre natio-
nerna sin julafton tillsammans såsom en familj.
Sång och munterhet stämma icke öfverens med
den Romerska högtidligheten på Frälsarens födel-
sefest. Vi kunde derföre ej hålla oss muntra och
glada inne i staden, men vi ville icke derföre gå
miste om vår glädje; -— ingen stad är så tolerant
som Rom. -— Man iorymde oss i en vacker lokal
utanför staden, ett stort husi Villa Borghese, midt
i pinie-skogen, bredvid den nya amphitheatern. Vi
smyckade salen med guirlander och kransar; blom-
morna plockade vi i trädgården utanföre. Luften
var mild och varm; det var en jul sådan som wår
midsommar.
Ett julträd skulle anskaffas, ett granträd lika-
som i norden; men det var här en alltför kostbar
skatt. Vi måste låta oss nöja med stora appelsin-
träd, som voro afsågade vid roten och stodo; fulla
af frukt, och den var icke bunden på grenarna,
nej, den hade vuxit på dem. Vi voro omkring fem-
tio Skandinavier och bland dessa sju damer; de
buro kransar af lefyande rosor kring pannan: wi
karlar hade endast kransar af vinlöf! De tre na-
tionerna hade gjort sammanskott till julklappar, som
skulle vinnas genom lottdragning. Den högsta vin-
sten var en silfverbägare med inskrift: ”Julafton i
Rom 4838.” Det var en gåfva af de tre nationer-
na, och hvem fick den? — jag var den lycklige!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
