Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
och glödande, gräddades brödet derpå. Låg snön
rundt omkring vår hydda, så att den nästan var
öfverskyld, då syntes min moder gladast, då höll
hon mitt hufvud mellan sina händer, kysste min
panna och sjöng de visor, dem bon annars aldrig
sjöng, ty Turkarne, våra herrar, fördrogo dem ej;
hon sjöng: ”På Olympens topp, i den låga gran-
skogen, satt en gammal hjort, hvars ögon voro tun-
ga af tårar; röda, ja gröna och blekblåa tårar grät
den, och en råbock kom förbi!” — ”Hvad fattas
dig då, att du gråter så, gråter röda, gröna, ja
plekblåa tårar.” — ”Turken är kommen: i vår stad,
han har en väldig hop vilda hundar till sin jagtl"
— ”Jag jagar dem öfver öarne bort i det djupa
hafvet!” sade den unge råbocken; ”men innan da-
gen var tillända var råbocken dödad, och förrän
natten kom, var hjorten jagad till döds!” —När min
moder sjöng så der, fuktades hennes ögon, och en
tår tillrade ner för kinden; men hon dolde den och
gick att vända våra svarta bröd i askan. Då knöt
jag min hand och sade: ”vi skola slå Turken ibjäll”
Men han återtog af visan: ”Jag jagar: dem öf-
ver öarne bort i det djupa hafvet! — men innan
dagen var tillända var råbocken dödad, och förr-
än natten kom, var hjorten jagad till döds!” — I
flera dagar och nätter hade vi varit ensamma i vår
hydda, då min fader kom; jag visste, att han bragte
mig musslor ock snäckor från Lepantoviken eller
också en knif, skarp och blänkande. Denna gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
