Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——
——— a
348
de röda, de gröna och de blekblåa tårarna! Men
jag begrep ännu icke, att det var mitt eget folks
tusenfalldiga sorger, som afspeglade sig i dessa
tårar.”
”En dag kommo der trenne frankiska män,
annorlunda klädda än vi; de hade sina sängar och
tält på hästar och mer än tjugu Turkar, alla med
sablar och gevär, ledsagade dem; ty de voro Pa-
schans vänner och hade bref från honom. De kom-
mo endast för att se våra berg, för att i snö och
skyar bestiga Parnas och betrakta de sällsamma,
svarta, stela klipporna kring vår hydda; de kunde
icke rymmas inuti densamma och de fördrogo icke
beller röken, som gick ut genom den låga dörren;
de spände upp sina tält på den lilla platsen utan-
före vår hydda och stekte lam och foglar samt i-
skänkte söta och starka viner, men Turkarne fingo
icke dricka deraf.”
”Då de reste, följde jag dem ett stycke på
vägen, och min lilla syster Anastasia hängde, in-
sydd i ett getskinn, på min rygg. En af de fran-
kiske herrarne ställde mig mot en klippa och af-
tecknade mig och henne, så lefvande som vi stodo
der; vi utgjorde en enda skapelse; aldrig hade jag
tänkt deröfver, men Anastasia och jag vora ju ock-
så ett, alltid bvilade hon på mitt knä eller hängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
