Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Turkiska, skulle jag genast hafva diktat en saga
derom, och berättat för henne densamma. Jag
satte henne på mitt knä, och hon fattade mig med
sina små händer om mina kinder och såg mig så för-
troligt och kärleksfullt i ögonen, och så måste jag tala
till henne; jag talade Danska, och hon log så att
hjertat hoppade i hennes bröst; aldrig förr hade
hon hört ett så besynnerligt språk; hon trodde be-
stämdt, att det var en Turkisk rotvälska, som jag
satte ihop för hennes skull. Hennes små fina
naglar voro, likasom de andra qvinnornas , målade
alldeles svarta; ett svart streck gick midt öfver in-
sidan af handen. Jag pekade derpå, och hon tog
en af sina långa hårflätor och lade den i minhand,
för att bilda ett liknande streck öfver den, vinka-
de derpå den yngre systern , som hon talade med,
men alltid på tillbörligt afstånd. Fadren kallade
henne, och i det han med den vänligaste uppsyn
tog på Europeiskt sätt i sin mössa och helsade på
mig, hviskade han några ord i örat på sin lilla dot-
ter; hon nickade klokt, tog en kopp kaffe ur tje-
narens hand och bar till mig; en stor Turkisk pipa
presenterades mig, men då jag icke röker tobak,
tog jag blott mot kaffet, och lade mig på dynan
hos den vänlige äkta mannen, hvars lilla dotters
hjerta jag redan hade vunnit. Det vackra barnet
hette Zuleika, och det är en fullkomlig sanning,
då jag säger, att jag under det jag seglade från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
