Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thema osannolikheten, att Carl Johan någonsin skulle
uppstiga på Svenska thronen. En gång under ett
sådant samtal yttrade en kunnig, bildad och, såsom det
syntes, vältänkande man; "Carl Johan har dock
mägtiga vänner, som erkänna hans förtjenst och sannolikt
komma att kraftigt understödja hans anspråk. Uti
Paris har i ett af de allierades sammanträden, der
äfven Carl Johan sjelf var närvarande, Lord Castlereagb
väckt fråga om upphäfvandet af separatfreden i Kiel och
i följd deraf om Norriges återförening med Danmark,
och anfört en mängd skäl för en sådan åtgärd. Men
då uppstod Alexander och sade med närma: "Om vi
vilje börja ett nytt tidehvarf i Europas politik, måste vt
med mer trohet än förr upprätthålla löftens och
traktaters helgd; och dessutom måste vi redligt uppfyfla våra
förbindelser till förtjente män. Om denne ädle man
(visande på Carl Johan) icke varit, hade vi före
stilleståndets slut ingåtf en neslig och osäker fred, i stället
att vi nu såsom segervinnare befinna oss i Paris. Han
har derföre att disponera öfver min armee, för att göra
fredsfördraget i Kiel gällande, om det icke kan ske på
annat vis". Denna berättelse kan beklagligen väl icke
officiellt bekräftas, men den synes sannolik nog, emedan
det väl är afgjordt, att Castlereagh gjort den här
omtalade insinuationen, och då den icke hade någon
framgång, måste den på något håll fått röna ett kraftigt
motstånd.
Efter slaget vid Leipzig och Napoleons återtåg,
marcherade Carl Johan till Norra Tyskland. Detta
klandras mycket af åtskilliga författare, som säga att Han,
liknöjd om Tysklands interesse, då tänkte blott på sitt
och Sveriges. Att det sednare var hufvudändamålet, kan
väl lika litet nekas som klandras, men ett vigtigt
biändamål var dermed förenadt. Napoleon hade i Norra
Tysklands fästningar och nyssbefästade städer qvarlemnat
garnisoner, som uppgingo, enligt någras beräkning, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
