- Project Runeberg -  Skålar och föredrag i Carl Johans-förbundet den 8 mars / 1856 /
71

Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkade till beslutande af krigets förnyande och
fortsättning, var dock det starka, förtröstansfulla mod, hvarmed
Carl Johan sjelf betraktade det stora företaget. Den
förfärliga inre magt, som då förtryckte Europa, både dess
furstar och dess folk, och fråntog dem all kraft både att
hoppas, att våga och att uthärda, var den vidskepliga
tron på Napoleons oöfvervinnelighet och bestämmelse att
vara organ för ödets mystiska magt. Denna vidskepelse
var så stark, att den fortfar ännu och hos otaliga
menniskor hoptrycker både förstånd och hjerta, så att de
hvarken förmå se det heligas och mensklighetens fordran
eller nitälska derför, utan, ehuru de äro uppstudsiga emot
all annan magt, än det fräcka våldets, de dock
undergifvet hylla denna med det mest krypande slafsinne. I
den stundande stora stridens heliga ögonblick, då våldets
och civilisationens vågskålar hängde öfver menskligheten
i darrande och ömsesidigt hotande täflan, voro af alla
dem, som i striden kunde få någon större betydelse, Carl
Johan och Wellington sannolikt de ende, som ifrån den
herrskande vidskepelsen voro verkligt frie; och hvilke
således kunde hafva en stark och lefvande tro derpå, att
det icke är åt herrsklystnaden och våldet, utan åt
troheten, ihärdigheten och nitet, som den slutliga
segerpalmen uti alla mensklighetens strider är lofvad. Det är
åter just i följd af denna själshöghet och öfver tidens
förnedrande vidskepelse upphöjda character, som desse
store män blifvit förföljda af de lågsinntes, åtminstone
skenbart, mägtiga opinion. Napoleon kallade Wellington
för «un homme borné», och hans anhängare hafva gifvit ett
mångstämmigt återljud till denna smädelse; och smädelserna
emot Carl Johan äro oräkneliga. Det fordras äfven i
sanning det förnedrande förtrycket af en sådan vidskepelse, för
att kunna undgå att inse det, i ordets sanna mening, stora,
som vid mötet i Trachenberg, genom Carl Johan
framträdde i verkligheten. Att — då förtviflan genomtränger
mängdens hjertan, och antingen yttrar sig genom den vil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skaljohan/1856/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free