Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inaren gör nämligen Roms och Fransmannen Frankrikes
eröfringsvälden till Försynens ändamål och
mensklighetens bestämmelse. Derigenom försöka de, att icke allenast
öfver eröfringsväldet i allmänhet, när det med framgång
och ihärdighet utföres, utan äfven öfver alla de oerhörda
brott och menskligheten vanärande handlingar, hvilka
det använder och nästan måste använda såsom medel,
utsprida helgonglorians glans. Men om man uppfattar
grundtanken i dess verkliga betydelse, måste
förkastligheten af denna dess tillämpning blifva alldeles uppenbar.
Försynens stora idé kan icke tillämpas på den historiska
betraktelsen, utan att denna först genomtränges af
åskådningen af mensklighetens stora faktum, nämligen af den
djupa och fullkomliga förvandlingsakt, hvarigenom vårt
slägte ånyo skapas och den verkliga menskligheten
uppkommer. Det är åter genom sin förmåga af denna
innerliga förvandling och nyfödelse till verklig mensklighet,
som vårt slägte har fått bestämmelsen att blifva Guds
nya och förklarade uppenbarelse på jorden. Fortgången
åter af denna förvandling, måste uppfattas af och
genomtränga betraktelsen, om denna skall hafva rätt att kalla
sig för verklig och allmän historia. Det är nämligen
obestridligt sannt, att den, som betraktar vårt slägtes
öden, utan att se detta det innersta och bestämmande i
deras stora, gemensamma faktum, ser icke något annat
än den ytterligaste förvirring, i hvilken dårskaper och
brott täfla med hvarandra, att gifva taflan den character
af aldrig hvilande ändamålslösa rörelser och
oupphörligt vexlande förstöringsprocesser, som fyller betraktarens
hjerta med sorg och, då hans känsla är af varmare art,
med förtviflan.
Då vi åter betrakta de eröfringsvälden, hvilka dels
kämpande med hvarandra dels efterträdande hvarandra,
träda fram i förgrunden och af den triviala
betraktelsen vanligen uppfattas såsom historiens
väsendtligaste innehåll; och förelägga oss den frågan i livad
förhållande de stå till den verkliga historien, till mensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
