Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR JOSEF SKULLE IN PÅ GYMNASIUM. 3 I
»Å, da bara skojar.»
»Nej, ta mig —»
»Tyst, magistern kommer.»
»Nå, fråga honom själf då, får ni höra.»
»Är det sant, hvad Allan säger, att du heter
Josef och har läst för en guvernant?
» Jo, nog är det sant alltid, men Allan sa’, att
jag inte skulle tala om’et, för då skulle di skoja
me’ mig i skolan, sa’ han, och nu går han själf
och skvallrar.»
»De’ kallas inte att skvallra, när man inte är
klasskamrater. »
»Ajös me’ dig, Josef, hälsa din guvernant,»
ropade Allan, när klockan ringde, och han skyn-
dade sig in i sin klass åtföljd af kamraterna, som
ropade: »Ajös, Josef, hälsa Potimor.»
Med tårar i ögonen gick Josef in i sin klass
och för första gången började han fundera på, att
det kanske ej var så trefligt för honom, långa
pojken, att sitta där i första klassen med små-
pysarna, men hvems var felet?»
Han knöt handen i byxfickan och mumlade
något, som alldeles icke lät som en välsignelse
öfver guvernanten.
Åren förgingo, men allt jämt blef Josef före-
mål för skämt å kamraternas sida. För att blifva
syndabock inom skolan behöfves ofta mindre än
att heta Josef och liafva läst för en guvernant.
Han har nu ändtligen blifvit student, och frågar
man honom, hur det kommer sig, att han ej tagit
sin examen långt förr, svarar han nu mera själf
skämtande:
»Det är min guvernants fel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
