Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 FÖRTROLLAD.
»Nej, kära mor, Sven är nog snäll, men aldrig
bli vi båda ett par, det kan jag försäkra.»
»Det var ledsamt för din skull, ty bättre man
lär du aldrig kunna få.»
»I så fall kan jag vara utan,» svarade Ingrid
med en stolt knyck på nacken.
»Ni ha’ grälat, kan jag förstå, men det går
väl öfver, » sade mor Inga och började klappa
kläder så vattnet yrde omkring henne.
Några dagar därefter träffade mor Inga bruks-
patronens hushållerska. Denna var ute för att
höra efter någon passande husjungfru, ty hennes
herre hade nu ändtligen insett, att det var för
mycket för henne att ensam sköta om hela hans
hem och städa hans stora våning. Hundra kronor
skulle den nya jungfrun få i lön och dessutom
kunde man alltid beräkna rikliga drickspengar, ty
man kunde vänta, att det nu mera skulle bli mycket
främmande på bruksgården.
»Det vore något för vår Ingrid,» sade mor
Inga liksom för sig själf.
»Det har ni minsann rätt uti. Tänk öfver
saken och lämna mig svar i eftermiddag, så hör
jag ej efter någon annan under tiden.»
Mor Inga kom hem och omtalade, hvilket för-
delaktigt anbud, som gjorts henne. Det var rena
sjuttio kronors förtjänst, ty för trettio kronor kunde
hon få en flicka, som kunde hjälpa henne med
sysslorna, och så fick Ingrid alltid lära mer än
hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
