Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTROLLAD. 8l
öppnade dock ej, utan knackade åter. Då hördes
steg därinne och dörren öppnades.
»Ingrid!» utropade den unge mannen, och
detta ord lät nästan som ett glädjerop.
»Ja, Sven, nu kommer Ingrid till dig, till dig,
som hon försmått och föraktat, nu kommer den
stolta Ingrid till dig, försmådd och föraktad af den
man, hvars fagra ord förtrollat henne, förjagad
från det hem, hvars prakt bländat henne.»
»Ingrid, jag förstår ej.»
»Jag kommer till dig, Sven, såsom till min
ende vän i världen, säg, att jag får stanna hos
dig, ty till far och mor vågar jag mig ej.»
»Så illa står det nog ej till, Ingrid, att du ej
skulle kunna se far och mor i ögonen. Sätt dig
här och omtala för mig hvad som händt.»
Ingrid satte sig på soffan och omtalade, hur
den flyktiga kärlek, som hennes man fattat för
henne, hade förgått hastigt, och hur det slutligen
hade kommit därhän, att de ej längre kunde för-
sonas, utan måste skiljas.
»Nå, än barnet, Ingrid, lilla Ella?»
»Ella,» sade Ingrid frågande, liksom visste
hon ej hvem det var fråga om.
»Har du glömt ditt barn, Ingrid?»
Han kallade henne åter du som i forna dar.
»Mitt barn,» upprepade Ingrid, liksom upp-
vaknande ur en dröm. »Ella kan väl ingen taga
ifrån mig?»
»Nej, Ingrid, ingen skall taga henne ifrån dig,
ty du själf skall icke öfvergifva henne, skall icke
lämna det hem, där hon första gången öppnat
sina ögon, du skall icke öfvergifva den man, som,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
