Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 DE GAMLA EKARNA.
»Nu förtalar du mig, Anna, och lofvar du
bara att vänta på mig, så nog lofvar jag te vara
dig trogen, men inte gifta vi oss, förr än jag får
det som jag vill.»
»Då lär vi allt få vänta länge,» sade Anna
misstroget.
»Kanske kortare än du tror,» sade Carl-Erik,
och hans ansikte antog ett uttryck af beslutsamhet,
som gjorde dragen hårda och sträfva.
»Hvad ämnar du ta’ dig te’, Carl-Erik, du
tänker väl inte göra patron nå’t ondt?»
»Å nej, det är nog han själf, som gör sig
värst ondt, men hvad jag ämnar göra, de’ ä’ te’
resa te’ Amerika och söka förtjäna pengar, så att
jag kan köpa Änga, när patron om några år
måste sälja alltsammans och gå ifrån gården.»
»Te’ Amerika,» upprepade Anna, som tanken
på det aflägsna landet förskräckte till den grad,
all hon ej ens hörde de öfriga orden; »tänker du
ge’ dig af te’ Amerika? Då går det nog med dig
som det gick farbror Johan, för han la’ ock å te’
Amerika och hördes sedan aldrig mera af.»
»Inte visste jag, att du hade någon farbror i
Amerika. »
»Å nej, jag har nog ingen heller, för han är
nog död.»
»Är det länge sedan han gaf sig af?»
»Ja, det var innan jag eller ens du var
födder. »
»Det är för besynnerligt, att far din, som så
gärna hålls å talar om gamla tider, aldrig talat
om honom me’ mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
