Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYCKLIG FÖR SIN SKÖNHET.
»Men äger jag då icke rätt att vistas hvar jag
vill?» frågade Aron, som tyckte att detta började
gå hans studentära för när.
»Visserligen.» anmärkte den främmande. »Hans
Majestät bad mig också blott för er uttrycka sin
önskan, men jag råder er att ej vänta till dess
han befaller, ty då är han ej att leka med.»
»Nåväl, jag skall göra Hans Majestät till viljes. »
»Jag får då svara, att ni reser?»
»Ja, och säg äfven, att jag är mycket ledsen
öfver hvad som händt.»
Kammarherren aflägsnade sig, och Aron, som
var mycket ordentlig, började packa in sina
effekter.
»Hvad i all världen tar du dig till?» frågade
kamraterna, som nu inträdde.
»Jag reser tillbaka med middagsbåten.»
»Men du var ju omöjlig att öfvertala i går
afton. »
»Ja, men nu har jag ändrat åsikt. »
»Nå, skönt, så få vi då sällskap. Men hvad
ville din frackklädde besökande?»
»Det är min hemlighet,» svarade Aron.
Och denna historia liksom hela Aron Rosen-
blads tillvaro förblef städse en hemlighet för den
unga prinsessan, som med en sjuttonarings hela
intresse följt med operaföreställningen på scenen,
utan att ägna någon synnerlig uppmärksamhet åt
publiken i salongen och allra minst åt personerna
i första radens loge till höger närmast scenen.
Det förblef äfven en hemlighet för konung
Karl XV, som aldrig anade den fara som hotat
hans dotter, riket och successionsordningen.
I19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
