Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I3S BRYNGEL.
Tänk er sedan Bryngel’i fiskarkläder, hela,
men lika lappade som hans stuga, och BryngeIs
bild är fullständig, bilden af en kolnad ruin, men
en ruin, där det ännu glöder under askan.
En gång har dock gamle Bryngel varit ung,
hur svårt man än har att tänka sig det; och det
var då han blef bekant med Greta, och än i dag
hörs Bryngel berätta:
»De’ va’ ena kvinna, som sto’ i mantal; ho’ va’
minsann inte smal och spinketer, utan ho’ va’ så
bålig och grann, så de’ va’ änna te’.»
De blefvo gifta och arbetade och släpade hela
året om, men humöret var godt, fast det ofta var
klent med Guds gåfvorna för de många barnens
skull, men på julekvällen dukade Greta fram den
hvita gröten på den hvita duken, och det plägade
Bryngel kalla att »sitta te’ bords». De andra
dagarna på året, när hvar och en tog sin tallrik
och slog sig ner hvar helst det bäst passade, tog
han ej med i räkningen.
Ännu i dag firar Bryngel julen som den största
högtid på året; då ser man honom så-rentvältad,
nyrakad och slätkammad, att han svårligen skulle
kunna känna igen sig själf, men frågar man honom
dessemellan, om han ej snart tänker tvätta sig,
svarar han:
»Te’ jula, jo, te’ jula!»
När Gretas plats i båten och i hemmet var
tom, hängde ej Bryngel på hufvudet, men hans
saknad gaf sig luft i den enkla klagan:
»De’ ä’ så kållt på sängebräet.»
Och som han ej kunde sköta barnen och
hushållet själf, tog han sig en hushållerska. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
