Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skämtbilder under forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skulpterade skämtbilder, motstycken till de kända
Tanagrafigurerna, funnos äfven i antiken. Med förvridna anletsdrag
och långa eller missformade näsor vittnade de om grekernas
sinne äfven för det karikaturala. Att stora näsor ansågos som
särskildt lustiga i Grekland, understrykes af en mängd epigram.
Ett af dessa lyder:
Aldrig han säger: »Bevare mig Zeus!» då han ljudeligt nyser.
Nysningen icke han hör: näsan för aflägsen är.
Skämt af detta slag och ännu hellre grofkorniga dylika
förekommo i Italien i den oskiska farsen, äfven kallad atellan,
efter staden Atella i Campanien. Invånarna i denna stad
ansågos som någon sorts Tälje-tokar, och i atellan-farsen skämtade
man med deras löjliga småstadsväsen, äfven sedan Atella
upphört att existera, liksom man fortfarande skämtar med Tälje
tokar, sedan invånarna i staden blifvit lika kloka som andra
svenskar. De stående skådespelarfigurer, bland andra Maccus
och Pappus, som förekommo i dessa atellaner, påminna genom
arten af sin elaka kvickhet, genom den ofta använda käppen,
genom sitt sätt att blanda olika språk och genom sina pucklar,
ibland fram, ibland bak, om Arlechino, Polichinelle, Punch,
Kasper och vår tids klowner. Man har hittat afbildningar af dylika
skämtare dels på kaméer, dels som statyetter af lera och brons.
Gräfningarna i Pompeji och Herculaneum skulle kasta ljus
äfven öfver den antika skämtbilden. Särskildt ofta förekomma
på de pompejanska väggmålningarna bilder af pygméer, hvilka
ofta framställas inbegripna i häftiga strider, än med hvarandra,
än med tranor och andra djur. Det är uppenbart, att dessa
bilder af de små varelserna med för stora hufvuden och
utförande mänskliga göromål äro skämtteckningar i egentlig
mening, I detta sammanhang kan nämnas, att fåglar och insekter
äfven afbildades humoristiskt, utförande mänskliga
sysselsättningar. Vid sidan af dessa »oförargliga» skämtbilder förekommer
också parodisk drift med mytologiens och diktens ärevördigaste
gestalter. Mest känd är den i Gragnano funna fresken, där
Eneas’ flykt från Troja skildras i djurform (bild 8). Här visas
med direkt anslutning till Eneidens ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 9 02:25:34 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skamtbildh/0017.html
