Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skämtbilder på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄMTBILDER UNDER I 500-TALET.
SBällftr’ in furia, jiuängcv l)är an Colonel Vi-fo-brindis.
§är gäller nn/ §alft, tjeelt; ©ät’, an/ in floribus, l)alå auf:
Äorl»mort=puff; in ctn ©djlucf one tncf’ one fdjmucf/ one bart=mifd).
More Palatino, £ree-pd»ra ne gutta supersit.
§är fäts an uti torö/ od) i qrocir; opA rab/ od) i ritnbën/
§är fätter an Ijraar cpå fin man t)är fturlaS/ od) ftovmaS/’
§är är buller od) ()är er gitt) I)är forlag/ od) ftUae.
§är mon 93arfenmet)er Ijeriimmere galjn/ meb be biupe/
>palf»mans I)öge 33ocater; od) ^ev,,e–bvl)(Js^A(lanbe ^3o(f’av.
Artollerij brtugeS an/ fritMjuite Srabanbiffe pijpor;
Sämte bet atlerffönfte SScrginffe Eabad/ fom i ftaben
ginö; f)är är @(b/ bär är Snnta/ gif gtjv; lät=gniftra/ lät uöfia.
@ lif om i 9Jobië frog be nu fittia blauD (5 Ib/ utl)i bimban.
Konstnärligt fullviktiga skämtbilder öfverflöda i 1600-talets
Flandern och Holland, men de äro målade i olja eller i präktiga
kopparstick, graverade efter dessa taflor. Jordaens’ (1593—1678)
praktfulla tafla på vårt museum: Konung Kandaules visar sin
gemål för hofmännen Gyges, lyser af det goda humör, som var
utmärkande för konstnären, hvilken till och med målade
Herdarnas tillbedjan (i Nationalmuseum) så genomkomisk, att äfven den
trumpnaste måste skratta. Hvad den borgerligt mysande
drottningen beträffar, tyckes hon vända sig mot åskådaren med ett:
»Jo, man är söt», och häri ger man henne gärna rätt, men man
känner sig på samma gäng öfvertygad, att hennes blod ej är
blått utan snarare högrödt. Hunden pä sammetspallen är en
tydlig symbol för det animala i mänskligheten. (Bild 58.)
Adrian Brouwers (1605—1638) dråpliga grinande bönder,
David Teneirs’ (1610—1690) många framställningar af S:t
Antonii frestelse, där den Brueghel-Callotska djäfvulsvärlden
ytterligare utbildades, höra till denna kategori lika väl som Rembrandts
kostliga Ganymedes’ bortröfvande (bild 59). Denna med
grof-kornig humor återgifna holländska »manneken» leder osökt tanken
till Bryssels kända vattenkonst af den lille gossen — Manneken
med det mera onomatopoetiska än poetiska tillnamnet. Denna
naturalistiska vattenkastare, en bronskupid skulpterad af
Du-quesnoy 1619, är den mest populära skämtstatyett, som finnes,
och han har i alla tider, trots eller rättare på grund af sitt
opassande uppförande, varit föremål för glad hyllning af alla
befolkningens lager. Manneken är t. o. m. dekorerad med S:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
