Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skämtbilder under 1700-talet - Skämtbilden vid sjuttonhundratalets början - Hogarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄMTBILDER UNDER I 500-TALET.
har visserligen tecknat Garrick, men tyvärr ej i detta burleska
praktnummer, som till hela sin karaktär sammanhänger med
engelskt skämtlynne på 1700-talet.
William Hogarth föddes 1697 1 London. Han försökte sig
först som kopparstickare men lärde sedan målning hos James
Thornhill, med hvars dotter han rymde. Hvad han åsyftade
med sina taflor har han själf utförligt förklarat: »Jag tänkte
komponera taflor på duk såsom föreställningar på scenen, och
dessutom hoppas jag, att de skola mätas med samma mått och
kritiseras ur samma synpunkt. I dessa kompositioner förefalla
de ämnen, hvilka på en gäng roa och förbättra sinnet, att bli af
den största allmänna nyttan och måste därför tillhöra den högsta
klassen. Jag har försökt att behandla mitt ämne som en
dramatisk författare, min tafla är min scen och män och kvinnor
mina skådespelare, hvilka genom vissa rörelser och gester hålla
på att utföra en pantomim. Detta trodde jag skulle mest tjäna
mitt syfte, förutsatt att jag kunde göra ett starkt intryck och
genom små summor från många, genom försäljning af gravyrer,
som jag själf kunde sticka efter mina egna taflor, tillförsäkra
mig själf min egendom.» Dessa Hogarths ord äro kännetecknande
för hans didaktiska väsen och visa, att han var om sig. Han
slog igenom med The Harlot’s progress, och sedan dess ha
utläggningar öfver hans arbeten ej saknats vare sig på engelska
eller tyska.
»En skökas utveckling» i sex kopparstick af Hogarth efter
hans egna taflor, utgifna 1732, visar den stackars Mary Hackabouts
lif med engelsk omständlighet. En uppsats i Steeles Spectator
anses vara uppslaget till Hogarths serie. Allt nämnes hos
Hogarth vid sitt rätta namn utan förmildrande omskrifningar, och
moralen är understruken med tjocka streck. Skandalöst
förefaller det för vår tid att införa verkliga personer i dessa minst
sagdt kritiska situationer. På bild 72 är mannen vid dörren öfverste
Francis Charteris, en känd Londonroué, och den förträffligt
karakteriserade »mamman» var en kopplerska vid namn Mother
Need-ham, som 1731 fick stå vid skampålen och som afled tack
vare den sedligt indignerade folkhopens misshandel. En samtida
yttrade om henne det för vår tids moral något egendomligt
*43ä/<>7- Laurin, Skätnibilden. __II
8l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
