Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England omkring 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND OMKRING 1800.
var dock ej historiemålningen utan den aktuella politiska
karikatyren, som skulle göra honom ryktbar. I början af 1780-talet
angrep han Fox och Burke och gjorde sig känd genom häftiga,
ilskna karikatyrer, hvilka dock till en början saknade den
konstnärliga kraft, som sedermera utmärkte hans teckning. Under
den långa processen mot Warren Hastings, anklagad att ha som
generalguvernör i Indien utpressat oerhörda penningsummor,
tecknade Gillray Warren Hastings i indisk dräkt, bärande väldiga
guldpåsar och ridande på ryggen på sin vän lordkanslern Thurlow,
som vadar genom ett haf af blod, där stympade hindukroppar
flyta. Man kan förstå effekten af en dylik hånbild, då den är
aktuell och välgjord.
James Gillray var en bitter fiende till Georg III, hvilken
personligen lär ha sårat honom, liksom Georg II retade Hogarth.
Gillray hade under en resa i Holland och Frankrike etsat en
del både lustiga och konstnärliga skisser från de länder han
besökt. De förelades konungen, som redan förut var missnöjd med
hans skarpa skämt, och Georg säges ha skjutit dem ifrån sig med
de orden: >Jag förstår mig icke pä de här karikatyrerna!»
Konstnärens svar blef den 1792 utförda briljanta etsningen »A connoisseur
examining a Cooper» (bild 97). Vid skenet af en ljusbit, fasthållen
af en s. k. »säve all» — på svenska ljusprofit —, ett skämt med den
till girighet snåle monarken, ser man hans majestäts inskränkta
anlete betrakta en miniatyr af Oliver Cromwell, utförd af Samuel
Cooper. Konungen ansåg sig vara konstkännare, och att just
Cromwells bild valdes skulle, menade Gillray, vara en hälsosam
påminnelse i dessa revolutionära tider. »Jag undrar, om den
kunglige kännaren förstår det här?» lär Gillray skadegladt ha yttrat.
I motsats till det gaddlösa och omständliga skämt, som
hittills utmärkt den politiska karikatyren, kom hos Gillrays
etsningar in något af kraft och träffsäkerhet. Georg III hade
såsom många majestäter och excellenser både före och efter honom
den löjliga och förolämpande ovanan att komma med en
störtskur af frågor utan att invänta svaren. Gillray visar, hur kung
Georg III och hans gemål nedlåtande språka med en herde, som
sköter sina svin. Bondens fåniga ansikte blir ännu mera idiotiskt,
då konungen börjar med sitt: »Well, friend, who are you, hay?
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
