Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England omkring 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND OMKRING I Soo.
upp den betydande förtjänst han hade pä sitt arbete. Han
underhölls emellertid frikostigt af Mrs Humphrey, som förlade
hans teckningar, och hos hvilken han var helinackorderad. Hon
ägde Londons förnämsta karikatyrhandel, belägen först på New,
sedan pä Old Bondstreet och slutligen på St. James Street (bild 102).
Här kunde man äfven få hyra portföljer med skämtbilder för att
efter middagen roa sina gäster. Omkring 1811 började för
Gillray ett tillstånd af svagsinne och delirium, hvilket först 1815
slutade med döden.
Det är ej utan, att det äfven i Gillrays slut ligger något
karakteristiskt för England under 1800-talets första
decennier, då genevern användes som läskedryck vid den kungliga
taffeln.
Thomas Rowlandson föddes i London 1756 och var son
till en köpman. Redan tidigt visade han sin begåfning för
karikatyren. Vid sexton års ålder kom han till Paris, där hans
faster, en fransk dam, änka efter hans farbror, lät honom stu-
o
derå teckning, hvari han gjorde snabba framsteg.
Återkommen till London erhöll han underhåll af fastern, fortsatte med
målningsstudier — han målade en Simson och Delila — för att
dock redan under 80-talets början öfvergå till skämtteckningen.
Han fick nu ärfva fastern och gaf fritt lopp åt den spelpassion,
åt hvilken han redan i Paris hängifvit sig. Med äkta engelsk
uthållighet hade han, påstås det, en gång oafbrutet suttit vid korten
i 36 timmar. Då han vid ett annat tillfälle spelat bort allt
hvad han hade, sade han lugnt: »Jag har burit mig åt som en
stolle, men», visande sitt ritstift, »här är min tillgång.»
Rowlandson brukade gä till väga på följande sätt. Han gjorde först
en akvarell, etsade sedan denna målnings konturer på en
kopparplåt, hvarefter någon annan utförde resten efter hans färgskiss.
En stor produktivitet utmärkte Rowlandson. Hans teckningar
samlades och utgåfvos i bokform. Bland hans böcker må
framhållas The Microcosm of London 1808 och The English Dance
of Death 1816, visande att äfven denne lättsinnige skämtare
magnetiskt drogs till det bistert humoristiska ämnet. Rowlandson
hade redan 1782 visat, hur Döden tittar in genom fönstret till
en stackars patient men bortskrämmes af läkaren genom en
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
