Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England under drottning Viktoria: Punch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND UNDER DROTTNING VIKTORIA.
en apa eller en ängel? (Skratt.) Jag för min del är på änglarnas
sida!» (Bifallsrop.) Tenniel ritar af den store politikern som ängel,
kostymerande sig för en maskeradbal i Oxford.
När Disraeli 1875 för England köpte aktierna i Suezkanalen,
tecknade Tenniel den sluge semiten utbytande ett småleende
med sfinxen. Han hade nyckeln till Indien i sina händer.
Af stor verkan är Tenniels bild »Svinet, som ej vill betala
arrendet» (bild 193). Sir William Harcourt, klädd som
poliskonstapel, håller i handen sin polisstaf med inskriften The arms bill
— lagen om förbud mot införsel af vapen i vissa irländska distrikt.
Han nyper med andra handen det irländska svinet i örat. Det
osympatiska djurets öga plirar elakt och dolskt.* Det var 1881.
som den omnämnda billen voterades. Hvad som särskildt
springer i ögonen, då det gäller Sir John Tenniels teckningar,
är, att hans maner förblifvit snart sagdt oförändradt. Då han
behandlar utländska ämnen, hvilket naturligtvis ofta förekommer,
ger han allt en engelsk karaktär. »Bismarck som lots lämnar
det tyska statsskeppet» innehåller alla tänkbara fel i detaljerna.
Betydligt konstnärligare än Tenniels äro Linley
Sam-bournes (1845—) politiska teckningar. Sambourne har också
arbetat mycket länge i Punch. Ar 1867 blef dåvarande utgifvaren af
Punch, Mark Lemon, intresserad för en teckning af en tjugutvåårig
konstnär, som hette Linley Sambourne. Denne var dä anställd
på ett ingeniörritarkontor och lämnade med glädje denna plats
för att i Punch vinna popularitet öfver hela England. Till
skillnad från Tenniel finner man hos Sambourne en tydlig
utveckling, och dessutom ådagalade han, tvärt emot hvad Sir John
brukade, en autentisk noggrannhet i dräkter och detaljer. Hans
samling af tio tusen fotografier har blifvit flitigt använd som
underlag för hans fyra tusen teckningar. Han lånar soldater från War
Office för att få dem exakt afritade, och ehuru detta ej har
direkt med konsten att göra, ger denna noggrannhet åt hans
ritningar ett dokumentvärde, som ej är att förakta. Med den unge
energiske politikern Lord Randolph Churchill skämtar han i
* Man kan förstå, hvilket intryck en dylik karikatyr skulle göra på irländarna,
då man betänker, att förfäderna till dessa, som »icke ville betala arrendet»,
tvungos att utan ersättning afstå äganderätten till jorden at engelsmännen.
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
