Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland: Fliegende Blätter - Andra tecknare för Fliegende Blätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
skildrat täcka folkets barn. som förtroendefullt låta kyssa sig af
nedlåtande löjtnanter. Ett litet förhållande till en
arrendators-dotter, »ein kleines Pächtertochter Techtelmechtel», som det heter
på tyska, kan förljufva lifvet i en liten garnisonsstad.
Schlittgen tecknar med kvickhet och behag. Hans senaste
maner i Fliegende Blätter är dock ej lika lyckligt som hans
rit-ningssätt pä 1880-talet. Ansiktena äro för enformiga. Ett par
gånger har han också försökt sig i Simplicissimus, och då med
framgång användande ett stort format. Sin egentliga betydelse
får han väl dock genom sina pikanta små fröknar och fruar i
Fliegende Blätter. Han känner till punkt och pricka deras
rörelseschema, han kan framhålla det näpet vippande i turnyrmodet
och det utmanande i det till motvikt svällande bröstet lika väl,
som han tecknar 1890-talets magra blomstänglar, som försöka
trolla bort de kvinnliga höfterna, med hvilka de några år förut
varit sä hjärtligt belåtna. För alla dessa förändringar, som kanske
undgå en Virchow, en Häckel men pä hvilka löjtnanterna hålla
ett vaksamt öga, har Schlittgen en skarp blick.
En teckning i Fliegende Blätter visar en löjtnant, som
kommer in på ett proppfullt kafé, där dock inga militärer sitta.
Han kastar en blick öfver lokalen och säger: »Hier ist ja kein
Mensch!» Man skulle kunna tänka sig som pendant till detta
utrop, att den hjärtlöse grannen i väster skulle kunna fråga:
»Finnes det verkliga damer i Tyskland?» En hänvisning till
Schlittgens teckningar skulle täppa belackaren munnen till.
Inom samma område som Schlittgen rör sig René Reinicke
(f. 1860). Det är af stor vikt för en skämttidning att ej bli för
enformig. Få saker trötta så fort som den burleska humorn,
och det är en verklig lisa för sinnet att efter två, tre gapskratt
fä hvila ut vid några enbart vackra teckningar. Liksom
skön-heterna omkring år 1700 använde som betjänter negerpojkar,
hvilkas kostliga grimaser och komiska gester läto deras
härskarinnors förföriska egenskaper framstå ännu mer lysande, så
böra mellan allt gyckel, alla förvridna groteska ansikten några
sköna damer förekomma.
Ända in pä 1890-talet använde sig Fliegende Blätter af
träsnittet och var i det afseendet ytterst noga med kvaliteten. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
