Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Hjalmar Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige.
Genombläddrar man de svenska karikatyralbumen från
trettio-, fyrtio- och femtiotalen, förvånas man öfver den
okonstnärlighet och barnsliga enfald, hvarom de vittna. Visserligen blir
kanske konstnärligheten under sextio- och sjuttiotalen ännu något
bristfälligare, men enfalden håller sig noga kvar på samma nivå.
Hela denna tid bär i Sverige Skråköpingsdraget öfver pannan i
skämtafseende. De snillen och kvicka hufvuden, som då funnos,
och de voro väl ej färre än nu, reserverade sina roligheter för det
enskilda umgänget, och nästan hela den lättare nöjeslitteraturen
och nöjeskonsten — om ordet tillätes — verkar i vårt land
under denna tid så inskränkt, så stadskällaraktig, så fumlig och
dvalhändt i sina uttryck, att man väl måste hålla i minnet, att
den var afsedd för en publik, andligen fattig i en grad sådan,
att man nu mer än femtio år efteråt nästan ömkar sig öfver
den. För kulturhistorikern bli dessa fånigheter, dessa urtidens
jättegrodor alltid intressanta att studera, men i en framställning af
den konstnärliga skämtbilden höra de egentligen ej mera hemma
än de nu af psykologer och konsthistoriker så noga studerade
barnteckningarna, hvilka kunna ge anvisning på hur en del
företeelser verka på det outvecklade sinnet. De förhålla sig till den
konstnärliga skämtbilden som den ordinära julklappsversen till
den lyriska poesien.
Att en skämtpublikation, där Daumier och Balzac samverka,
skall få ett något högre värde än det, där en svensk dilettant i
teckning har litterär hjälp af några tredje klassens skriftställare,
är ej så förvånande.
Ett undantag måste göras för Hjalmar Mörners (1794—
1837) litografier ur Stockholmslifvet. Trots att de ingalunda äro
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
