Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett luftandande djur qväfves uti vattnet, då det dränkes. Genom den karakteren
således: att äga gälar, är den skarpaste gränsen uppdragen emellan fiskarne och de öfrige
vertebrerade djuren; man kan ock härifrån leda sig till grunden för de flesta öfrige
väsendtliga skiljaktigheter, som dem emellan förefinnas. Sålunda är Fiskarnes blod
mindre syrsatt än hos de högre djuren, alldenstund andedrägten medelst gälar ej kan blifva
så fullkomlig, som den medelst lungor. Bloden är också kall, d. v. s. den håller samma
värmegrad, som vattnet, hvaruti Fisken rörer sig; lifsverksamheten är jemförelsevis
mera nedstämd och sinnesförmögenheterna slöare o. s. v. För att Fisken skulle kunna
andas vatten, måste andedrägts-organet sättas i beröring dermed på ett sätt, som
tillåter ständigt ombyte. Gälarne fingo derföre sin plats ytligt vid hufvudets sidor,
skyddade af hvar sitt gäl-lock och sin gälhinna. Hela den apparat, hvarigenom de
luftandande djuren inpumpa luften uti lungorna och åter utstöta den, eller bröstkorgen
med mellangärdet, blef för fisken utan gagn; den saknas således, och man finner
endast en antydning dertill uti den lilla kavitet, hvaruti hjertat ligger. I stället hafva
käkarne hos fisken erhållit en friare, mångsidigare rörelse, hvarigenom den för
andedrägten bestämda vattenportion liksom slukas af munnen och pressas vid munnens åter
tillslutande in uti gälrummet, spolar öfver de på rörliga bågar sittande gälarne och
drifves derefter ut genom den egentliga gäl-öppningen. Denna friare rörelse hos
käkarne försvagar å en annan sida deras egentliga funktion såsom tugg-redskap; hvarföre
man i allmänhet finner Fiskarnes käkar för svaga, att kunna verkställa någon egentlig
tuggning eller söndermalning af födoämnena, hvilka derföre slukas hela. De begagnas
också blott såsom redskap att gripa och fasthålla ett rof, någon gång för att stycka
det. Tänderna äro alltid enkla, vanligen koniska, mycket spetsiga och antingen böjda
eller riktade inåt svalget; de äro ej inkilade uti käkbenen, utan blott anhäftade vid ytan
och ofta något rörliga; de sitta vanligen i flera rader och bekläda sällan endast och
allenast käkarne, utan tillika en större eller mindre del af gombenen, plogbenet,
tungan och sjelfva svalget. En vigtig olikhet uti Fiskarnes organisation, med hänseende till
förhållandet hos de 3:ne högre djurklasserna, lemnar blod-omloppets egna beskaffenhet.
Hos Fiskarne nemligen ledes bloden från dess mindre kretslopp uti gälarne icke
tillbaka till hjertat, utan samlas omedelbart uti den stora pulsåder, som sprider den
samma till alla kroppens delar; detta gör att hjertat hos Fiskarne, som endast har att
upptaga den svarta, venösa bloden från kroppen och utdrifva den till gälarne, är enrummigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
