Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 4.
Spigg-Slägtet, Gaslerosteus Linn.
Innefattar pä en gång de minsta och ile
mest utspridda af alla våra fiskar. Knappt
linnes någon rännil, uti hvilkcn man icke får se
dessa små och lilliga varelser simma muntert
omkring, ofta inom det trånga område, som
slundeligen sommar värman för dem mer och mer
inskränker. I ekonomiskt hänseende ådraga de
sig allt for liten uppmärksamhet, for att
vidare kunna intressera den praktiske fiskaren’, som
blott känner Spiggen till namnet. Zoologen
kan icke nöja sig med en så ringa bekantskap;
för honom är Spiggen lika vigtig att känna,
som den mångdubbelt större och nyttigare
La\en. Båda äro Lika små bråk af den stora
skapelse, som han för sitt vetande har alt
utforska, och båda äro de för forskningen lika
intressanta, lika tacksamma. Vi kunna
derfö-re icke undgå, all äfven åt detta slägle egna
vår uppmärksamhet. Spiggen, så olik vid
första påseende den fisk, hvars historia nyss
förut afhandlades, hörer likväl till samma
naturliga familj, som den, eller till fiskar med
pant-sarbekliidda kinder. Denna karakter är väl hos
Spiggen icke så tydlig, som hos Knorrhanen;
doek omisskänlig. De kännetecken, genom
hvil-ka Spigg.Slägtet vidare utmärkes, äro, att den
främre ryggfenan och bukfenorna sakna den
hinna, som sammanbinder strtllarne, hvilka
derföre lå utseende af fristående taggar, dem
lisken eller behag kan resa upp och lägga ned;
att gälhinnan har blott 3:ne strålar; att
Bäckenbenen äro mycket utvecklade och bilda
liksom ett harnesk, som bekläder en stor del
af buken; alt kroppen saknar fjäll och är
Skandinaviens Fisliar, r Haft.
ofta i stället betäckt till nä gon del med pH
tvären lagda sköldar; samt alt stjerten är :i
ömse sidor kö/ad. Af Spiggsläglet förekomma
3:ne arter uti Skandinaviens vallen, af hvilka
de tvenne: Slora och Lilla Spiggen vislas både
i sött och salt vatten, men den 3:dje eller
Tängspiggen endast uti skärgårdarne. Deras
beskrifning gå vi nu att lemna.
Fig. 1. a. och b.
Stor-Spigg, Gasterosteus aculeatus
L i n n.
Dess artmärke är, att ryggen i stället för
en främre ryggfena, har blott 3:ne fristående
taggar. Hos denna art är kroppen mera
hoptryckt; stjerten afsmalnar hastigt, men
ulvid-gar sig åter vid sljertfenans rot. Ryggen är
afkullrad oeh näslan rak, med fördjupningar,
uti hvilka taggarnc ligga, då de äro nedfällde.
Ilufvudet är stort i förhållande till kroppen,
myckel hoptryckt och med snedt alliuggen,
uppåt spetsig nos. Gäl-locken stora. Fina
kardlika tänder uti käkarne. Den raka
sidoli-nien ligger nära ryggen och höjer sig på
stjer-lens sidor till en lilen köl. Buken täckes af
etl hård t, skjöldformigt ben (Bäckenbenen), som
bakåt slutar i en spets, och från hvilket
uppstiger å ömse sidor ett utskolt, som omsluter
buken. Kroppens sidor täckas af sköldar, af
hvilka de medlersta äro störst och aftaga i
storlek så väl mot hufvudet, som mot stjerten.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
