Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjd, spetsig lagg, samt G mjuka, delade strålar.
Bröslfenorna silla ett stycke bakom
gällocksran-den, äro i spetsen tvära, nästan jemnbreda och
tunna, hafva hvardera 10 odelade strålar.
Buk-fenorna föreställas af en, vid hvardera
bukkanten fäslad tagg, som baklill liar en liten
hinna. Stjertfenan är starkt afrundad, har 12 i
spetsen 2-klufnn strålar.
Till färgen Ur Tångspiggen en af våra
vackraste fiskar. Den öfre delen af kroppen är
olivgrön, stötande i brunt, den undre gulaktig med
hvit silfverglänsande buk; sidorna äro klara,
liksom genomskinliga, så alt man ser ryggradens
taggutskott skimra såsom mörka, på tvären
ställda, parallela streck; under sidolinien, på en
bollen med silfverglans, ligger en rad med större
halfmånformiga och ovala , olivgröna fläckar,
som aflaga i storlek och slutligen försvinna på
stjerten. Från käkleden går på hufvudels sidor
ett syartbrunt band genom ögal utined
gällockets öfre rand till Bröslfcnans rot. Bröslfenorna
gula med messingsglans. De båda molsitlande
rygg- och anal-fenorna hafva framL■ 11 cn
gråbrun hinna med gula strålar; baktill är hinnan
genomskinlig. StjerLfenan är olivgrön med ytlre
randen genomskinlig; strålarne äro gulbruna.
lris grå, ofvan mörkare, med en svart rand,
under hvitgul, kring pupillen en smal
rödgul ring.
Denna Spigg-art har till sitt lefnadsäll
mycken likhet med de öfriga, skiljer sig dock i vissa
afseenden. Den vistas endast i salt vatten och
förekommer mer och mindre talrik kring
Skandinaviens kuster, såväl i Nord- som Östersjön. Den
uppehåller sig helst på gräsig bollen, bland
tångarter, hvaraf den äfven fålt namn af Tångsnipa.
Grundare vallen synes han endasl söka under
lekliden, som inträffar om sommaren.
Tång-spiggeu är föga rörlig och ganska lilel skygg;
skrämd framskjuter han likväl med pilens
ha-slighet. lian är seglifvad och glupsk. Dess
slorlek öfversliger sällan 6 tum, och
vanligtvis träffas han emellan 5 och 6 tum lång.
Dess föda består förnämligast af smärre arter
crustaeeer och maskar; man beskyller honom
äfven förtära andra fiskars 10111 och yngel, Till
föda begagnas ej denna fisk, men kan, liksom
samslägtingarne, användas lill Irankokning och
gödningsämne. Dess fångst tillgår på samma
sält, som är anfordt under Stor-Spiggen. Med
Not och Vad fångas den tillfälligtvis och
sparsamt hland andra fisksorter.
S i 111 p - S J ii g t e t, Cotlus Linn-
Till samma familj, som Knorrhanen hörer,
har äfven Cuvieii hänfört della slägte, af hvilket
inan nu mera känner flera, säkert bestämda
arter, alla tillhörande de nordiska hafven. Elt,
i förhållande lill den öfriga kroppen, stort,
of-vim kantigt afkulJradt, med taggar eller knö-
lar väpnadt hufviul, som medelst gäl-lockens
och gäl-hinnans utspärrande, kan betydligt
utvidga sig åt sidorna och antaga en mera
ned-plattad form; en rundad, bakåt koniskt af
smalnande kropp, beklädd af en naken, mycket
slemmig hud, och bärande slora rundade fe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
