Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortsättning af gälhinnans hud, som här har nära
nog samma bredd, och en jenin, tvär, baktill
fri rand. Då båila Gälhinnorna utspärras,
uppkommer sålunda en stor convex krage, som
begränsar hufvudet. Näsborrarna små, öppna sig på
hvardera sidan uti a:ne trattformiga hudrör, som
äro åtskilda genom näsbenet, så att ena
näsöppningen ligger vid sidan och invid främre
ögon-randen, den andra framom densamma, något
närmare den, än nosen. Ögonen äro slora, nog
närsittande, så att mellanrummet dem emellan,
som är urgröpt, är kortare än ögats diameter;
pupillen är rund, dock på några exemplar
ägg-formig, med den spetsigare ändan framåt.
Huf-vudet är väpnadl med åtskilliga taggiga utskott,
nemligen 2:ne spelsiga koniska laggar framom
ögonen och mellan näsborrorna, som uppskjuta
från sidan af näsbenen och äro rörliga; 4
fasl-sitlande och bakåt riktade på öfre delen af
hufvudet, nemligen a:ne vid öfre randen af
ögongropen, och a:ne vid slutet af nacken, mellan
hvilka löpa tvenne upphöjda, nära nog parallela
linier. Dessa fyra laggar, som få nlseende af
Små horn, hafva gifvit anledning lill namnet
Hornskalle. Någon gång saknas de, och i stället
linner man mer eller mindre skarpa knölar;
fiskare tro derföre, alt dessa horn fällas eller
af-slötas under lekliden. På förlockets rand silla
vanligen fyra, starka taggar, af hvilka den
öfver-sla är störst, bakåt riktad (kortare likväl än
locktaggen, som har samma riklning); den derpå
följande står i storlek näst derefter och har äfven
en riktning bakåt; båda finner man ofla med
spetsarne utskjutande ur den tjocka hud, som
bekläder dem; de följande äro korta, och
plat-tryckta; den 4-de veller nedåt, den 3:dje
saknas som oftast (finnes på ena sidan, saknas på
den andra). Det egentliga locket slutar sig uti
en långt utskjutande tagg (lock-taggen), samt en
ännu längre tunn hudllik. Underlocket har 2:ne
taggar, den ena vetter nedåt, är längst, den
andre bakåt, är kortast. Dessutom finnes en lång
under lmden liggande, bakåt riktad tagg pä
öf-verarmsbenet ocli cn dylik på skulderbenet.
Si-dolinien är upphöjd, men ulan all beväpning,
den ligger ryggen närmare och följer dess
böjning lill andra ryggfenans slut, der den gör en
liten bugt nedåt och utlöper sedan i midten af
sljerlfenans rot. På ömse sidor om denna
sido-linia linner man glesa, oregelbundet spridda,
slickande Ijällplåtar, af en egen beskaffenhet,
olika hos båda könen: hos hannen äro de
större, platta, mera rundade, handlikt delade uti 3,
4, 5 utåt och bakåt riktade, slickande uddar;
hos honan mindre, adångt jemnbreda med
allenast en liten tagg, eller högst 2:ne, uti bakre
ändan; de äro icke heller hos delta kön alllid
tilllinnandes, ulan man träffar flera individer, som
alldeles sakna dem, andra som hafva högst f?<
o. s. v. Kroppen är koniskt afsmalnande mot
sljerlen, rundad med någol sammantryckta sidor
på sljerlen. Hyggen, som höjer sig något till
3:dje fenstrålen och derefler stupar jemt mot
sljerlen, har 2:ne skilda fenor: den främre,
båg-formig och lägre, liar 8 lill io enkla, slickande
strålar, som böja sig någol bakåt; den bakre
fenan är större med rundad rand, har i4 till 16
enkla, ledade och veka strålar. Bröstfenorna
äro stora, adångt rundade, hafva i5 lill 17
enkla, ledade, runda och tjocka strålar, den 7:de
och 8:de äro de längsta, hvarefler de hastigt
af-taga i längd till den sista, som hos hannen är
dubbelt kortare än i:sta strålen, hos honan blott
i; dessa strålar utskjuta med spetsarne något
utom fenhinnan. Bukfenorna långa, smala,
nä-slan jemnbreda, sitta under bröstfenorna, beslå
af en kort taggstråle och 3:ne längre mjuka
strålar, af hvilka den innersta är längst;
taggstrålen, som är nära förenad med den i:sta mjuka
strålen och undangömd af huden, öfverscs
vanligen , men finnes redan anmärkt af slrtedi.
Analfenan har 10 till 12 strålar lika beskaffade,
som uti 2:dra ryggfenan. Sljerlfenan, i spetsen
rundad, har 11 —12 strålar, af dem de 7—t)
medlersta i spetsen 2 della. Bakom anus siLler
en liten konisk papill, större hos hannen än hos
honan.
Olikheten mellan könen är hos denna art
så stor, alt fiskare vid medlersta delen af Östra
skärgården anse dem utgöra tvenne skilda fisk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
