Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. T. Fig. 1.
Horn-Simpa, Cotlus qvad.ricorn.is Linn.
Artm.: Fyra svamplika benknölar ofvan på hufvudet; ansigtsbenen gropiga;
sido-linien oväpnad; 2:dra ryggfenans strålar mycket sträfva.
Synonymi; Art. Descr. spec. sid. 84, a; — Syn. sid. 77, -\:o 2; — Gen. sid. 48, 2. Linn. Fn.
Sv. N:o 321; — Syst. Nat. I. 4^1; — Mtis. Ad. Frid. s. 70 t:ib. 32 lig. 4- Rctz. F11. Sv. sid. 328 N:o 52. Nilss.
Synops. sid. 98. Ekslrörn Vel. Acad. [Iand!. i83i sid. 317. Iiloch Occ. Nuturg. d. Fisch. Deutschl. Tab. 108.
Tom. III. sid. 170. Cuvier Hist. Nat. d. Poiss. IV. sid. 168.
Rf. 7 å 11—13 ä 16; Af. 11 Ji 15; B rf. 16 a 17; Bf. 1 +3; Stf. 11.
Horn-Simpan eftergifver icke ile största
Röt-Simpor uli storlek och kan i allmänhet
betraktas vara den största af våra arter; dess vanliga
längd är omkring 10 tum, men man finner
esomoftast individer, som hinna utöfver
detta mått. Ilufvudets längd utgör på utbildade
exemplar ? af hela kroppslängden, och höjden
ungefär i. Den har en helt egen uppsyn, som
härrör af det mycket nedplattade hufvudel, i
synnerhet då gällocken utspärras; af de små
ögonen, som lemna större mellanrum emellan sig
än diametern af ögal; af den mindre märkligt
uppskjutande öfre ögongropsranden, i följd hvaraf
ögonens mellanrum blir nästan plani; af en
plattare, mera utdragen nos, hvarigenom de båda
näsbenens taggar aflägsnas mera från ögonen o.
s. v. Näsborrarne små, liafva, som vanligt hos
slägtet, de båda öppningarne pä hvardera sidan
vidt skilda genom näsbenel; främre näsborren
ligger nosen närmast och den bakre straxt
framför ögals främre rand; båda utlöpa i
tralt-formiga hudrör. De 2:ne upphöjda linier, som
löpa från ögonen lill nacken på föregående
ar-ler, saknas hos denna; i slällel linner man blott
en obetydligt upphöjd, bred, afkullrad ås, som
antyder dein. De fyra taggar, som börja och
sluta dessa linier, motsvaras hos denna art af
de egna bildningar, som i form af svamplika
benknölar utskjuta: de a:ne från öfre och bakre
randen af ögongropen, de 3:ne bakre från
nacken. Dessa knölar äro af en mycket
föränderlig storlek och form, och slå i inlel beroende
af könet, ej heller af åldern; vanligen äro de
a:ne främre störst, någon gång finner man de
bakre myckel afnölla, lill och med borla. De
beslå af en tunn, bladformig, något viken
benlamell, som i öfre kan len utvidgar sig lill en
svamplikt utbredd, porös benskifva. Afslåndet
dem emellan på längden är större än det på
bredden; de främre silla längre från hvarandra
än de bakre, och mellanrummet emellan dem
alla är mer eller mindre skråfligt af små
trub-biga benknölar, glest och utan ordning
utskjutande. Straxt bakom och utanför de främre af
dessa knölar sitter vanligtvis cn liten bentagg,
som varierar lill storlek. Förlockel har 4
utskjutande taggar, alla temmeligen stora; den öfre
längst, vetter vanligen snedt uppåt och utåt; den
dernäst bakåt och utåt; den 3:dje bakåt och
nedåt, den nedersta nedåt och framåt. Alla
liafva de ofta spetsarne utstickande utom huden;
stundom äro dessa på en eller annan liksom
afbrulna, knöliga eller grenade. De variera
äfven mycket lill direktion och längd.
Lock-taggen ligger nästan dold uti huden, är plall
och utan all skrållighet. Underlockel har 3—\
fina, uddiga, knappt märkbara taggar, med
undantag af den nederste, som är längst. För öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
