Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 12.
B j ö r k n a, Cyprinus Blicca Bloch.
Artm. Analfenan har 21—22 delade strålar; sidolinien omkring 46 fjäll (45—48);
mellan denna och ryggfenan ligga 8 större och 1 mindre fjfillrad.
Synonymi: Aetedi beskref först denna art ganska karakteristiskt uti Descript. Spec. sid. 20 N:o 9, under
dess i Upland kända namn, Bjärkna, samt upptog den vidare uti Synonym, sid. i3 N:o 27 och Gen. sid. 3, N:o 3;
men igenkände icke, att den var samma art, som äldre utländska Ichthyologer kallat Ballcrus och Blicca, utan
citerade oriktigt dessa namn såsom synonyma med sin egen Blicca (Dcscr. Sp. N:o 10, hvilken derföre Lissé på
denna auktoritet tilläde specifika namnet Ballcrus, som den sedermera fått behålla. Artedis Björkna blef Lwxé
obekant, ehuru man finner till namnet en sådan uppförd både uti Fn. Sv. N:o 371, och Syst. Nat. I, pag. 532;
detta ådagalägges af den på först cit. st. tillsatta not, hvaruli Linné uttryckligen säger sig hafva räknat 35 strålar
— ett antal, som bland våra inhemska arter endast kan tilläggas C. Ballcrus. Vi tro oss således på giltig grund
kunna antaga LinbÉS C. Bjorkna, vara identisk med en yngre C. Ballerus. Uti Retzii Fn. Sv. sid. 36o,
fortplantades Linnés misstag, ehuru då redan Blocii i JVaturg. d. Fisch. Dcutschl. I, sid. 65, rätt tydligt beskrifvit och
Tab. X afbildat Artedis art, under benämning, C. Blicca, som den ännu bibehåller. Af inhemska Författare är
Nilsson den förste, som återställt Björknan till sin iorsta betydelse, se Synops. pag. 3i N:o 12. C. Blicca, Ekste.
Vet. Ac. Handl. i83o sid. 17g.
Rf. 11; Af. 24 h 25; B rf. 15; Bf. 9; Stf. 19.
denna höjd, (på Braxen är förhållandet
motsatta). Ryggen, som höjer sig temligen tvärt från
nacken, formerar sedan en jemn båge till
början af ryggfenan, der den gör en trubbig
vin-kel och sluttar sedan i nästan rak linie nedåt
till stjertfenan; ehuru ryggen från nacken till
ryggfenan är kölad, är den mera tjock och
afkullrad än på Braxen. Buken är platt från
bröstet lill bukfenorna; derifrån skarpt kölad;
buklinicn går från trakten af bröstet till
analöppningen nära rak, formerar der en trubbig
vinkel, ehuru spetsigare än ryggvinkeln, och
fortlöper i en något in&tböjd linie lill
sljertfe-nan. Hufvudet, som i längd utgör omkring |
af kroppens hela längd, är litet, afspetsadt,
med en tjock och trubbig nos, hvilken skjuter
något framom munnen; pannan bred och
afkullrad; frontallinien rak från nacken lill
näs-borrarne, der den gör en tvär insänkning och
stupar mot nosen; sidorna äro måttligt hop-
Björknan hörer, som fbrut lemnade
öfver-sigt upplager, till afdelningen Braxnar
(Abro-mis) inom Karp-slägtet, och är uli denna den
minsta af inhemska arter. Den uppnår aldrig
någon betydlig storlek; vanliga längden är
emellan 6 och 9 tum. Den slår i alla afseenden
vår vanliga Braxen närmast, och har med yngre
individer af denna art ett snarlikt utseende,
som vållar, alt den ofta förblandas med dessa
under en gemensam benämning, Braxcnpanka.
Vi vilja derföre i vår beskrifning särskilt fäsla
uppmärksamheten på de olikheter, som en
no-gare jemförelse dem emellan gifver vid handen.
Kroppen är hoptryckt och hög; likväl är den
hos Björknan, jemförd med en lika stor Braxen,
mera tjock, fyllig och mindre hög, så att
största höjden, som infaller vid främsta strålens rot
i ryggfenan, är mirulre än 5 af hela
kiopps-längden, till midten af stjertfenan räknad, och
största bredden eller tjockleken större än 5 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
