Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfre delen af hufvudet och ryggen har en
mörkt svart-grön färg, som hastigt öfvergår lill
klarare grönt, och sedan småningom till
sidornas silfvergrå, glänsande färg, som midt efter
har en svag dragning i brons, och närmare
buken i gult. Hvarje fjäll har vid roten en
grönaktig (läck, mörkare på de öfversl liggande
fjällen, småningom ljusnande, och slutligen
försvinnande på de nedre. På sidolinien hafva
fjällen 2:uc, ehuru mindre, dylika fläckar, som
ligga på hvar sin sida om fjällets längslöpande
upphöjda kanal, hvilken bar en gulaktig färg.
Ögonriiigen har på somliga exemplar en vacker
högröd färg, men icke beslåndande på alla;
tvärtom tyckes ögats färg sLå i elt bestämt
förhållande lill åldern, troligen äfven lill årstiden,
och framfor allt beskaffenheten af del vatten,
hvaruti Mörten vistas. Uti några större sjöar,
äfvensom uli skärgärden, är ögouringen
vanligast rödaktigt gul, med en mörkare röd fläck
öfver pupillen; hos yngre exemplar är den
mycket blek, med obetydlig dragning i rödi;
deremot hos äldre, som vislas i smärre sjöar,
med grumligt vatten är ögouringen ofta så
högröd, att den gifvit anledning till ordspråket
”rödögd som en Mört.” Rvgg- och stjertfenan
Uro ljust olivbruna, enfärgade; dc undre
fenorna gulaktiga, mer eller mindre dragande i
rödt, i synnerhet buk- och analfenorna, hvars
strålar dessutom från midten till utcmot spetsen
äro högre röda. Fenfargen är likväl mycket
varierande, och gäller for denna, livad nyss
är anfördt om ögats färgförändringar.
Icke endast i Skandinaviens insjöar,
strömmar oeh åar, från Torneå Lappmark till Skåne,
utan äfven i Östersjöns inre skärgård, är denna
fisk en ibland de allmännaste och talrikaste;
den har äfven oförmodadt blifvit funnen i en
liten fjällsjö på fjället Akkalispudive i Fileå
Lappmark. Under sommaren älskar Mörten alt
uppehålla sig vid gräsiga siränder med lågt
vatten. Vintren tillbringar han på djupet, b
varifrån han, så snart sjöarne uppbrutit om våren,
i större slimmar tågar till stränderna, der han
leker i början af Maj månad. Då han samlar
sig till lckslället, äro de från djupet tågande
skarorna så vida delade, all hannarna tåga
främst, ankomma följaktligen först, och få namn
af Ismört; omkring 14 dagar sednare anlända
honorna, som kallas Lek- eller Löfinört, de
förena sig då med hannarna, och anställa leken
bland ris eller gräs; den fortgår efter
väderlekens beskaffenhet i 3 lill 9 dygn. De lekande
fiskarna packa sig under leken lätt tillsamman
och röra sig med sådan hastighet mot
vatleu-ytan, alt deras rörelser åstadkommer ett kort
fräsande buller, som afbrytes och förnyas efter
korta mellantider. Rommen afsättes på ris och
bottnens gräs, kläckes efter 10—14 dagar;
yng-let växer fort och har, efter oss lemnad
uppgift, vid 3 års ålder, uppnått en längd af 4
—5 tum. Mörten förcr ett sällskapligt
lefnads-sält, och stryker kring stränderna hela
sommaren i större och mindre skaror. Det synes,
som skulle denna sällskaplighet ingifva honom
trygghet, emedan han icke är särdeles skygg;
skyr likväl buller, men återkommer snart till
det stället, från hvilket han skrämdes.
Vattnets beskaffenhet, i hvilket denna fiskart lefver,
inverkar mycket, icke blott på dess utseende,
som vi ofvanföre upptagit, ulan äfven på
köttets smak. Då Mörten uppehåller sig i rent
vatten, är köttet livitt och rensmakligt; i
mindre rent och dyigt blir det efter kokningen
rödaktigt, och får en slark obehaglig dysmak.
Då denna fisk uppnått en längd af 9—10 tum,
blir han vanligen fel och kallas då Karl- eller
Grjl-mört. Dess fetma beror dock på
tillgången af födoämnen, som beslå af insekter,
larver, gräs och snäckor. Sällan lefver han länge
i sump, så framt lian icke är lagen uiuler
lekliden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
